I förra veckan startade Aftonbladet igång kampanjen #otillräcklig som öppnade dörren till den ofta så skambelagda känslan av att inte duga och räcka till. Otillräckligheten i samhället håller på att bli ett folkhälsoproblem då den psykiska ohälsan bland unga växer och allt fler drabbas av depression och ångest.
Den psykiska ohälsan bland unga har ökat dramatiskt de senaste trettio åren, enligt Socialstyrelsens underlagsrapport ”Psykisk ohälsa bland unga” från förra året.
Allt tyder på att ökningen kommer att fortsätta. Siffrorna visar att 7 % av männen i ålder 18-24 år respektive 10 % av kvinnorna i samma ålder har någon gång ätit SSRI-preparat eller kommit i kontakt med psykiatrisk öppen- eller slutenvård.
Det är framför allt depressioner, ångestsjukdomar och missbruk som drabbar de unga. Att i ung ålder redan ha upplevt ångest och oro och behöva behandling för detta gör det svårare för unga att etablera sig i samhället vilket i sin tur kan leda till livslångt psykiskt lidande.
Det har alltid varit tufft att vara ung men varför mår så många unga extra dåligt i dag? Vi vet att unga utsätts för väldigt stora krav i dag samtidigt som skolan fokuserar mer på betyg än hälsovård och arbetsmarknaden erbjuder få jobb till unga.
Miljöpartiet vill satsa på skolhälsovården och barn- och ungdomspsykiatrin för att motverka och förebygga ungas psykiska ohälsa, som särskilt drabbar tjejer, rasifierade och hbtq-personer. Normkritik är en bristvara i dagens skola och därmed lider många unga som känner att de inte får plats inom de rådande normerna, Tjejer som känner sig otillräckligt smala, rasifierade som känner sig otillräckligt vita och hbtq-personer som känner sig otillräckligt hetero eller könsbundna. Miljöpartiet vill få in mer normkritik och genuspedagogik i skolan och därför vill vi införa ett nationellt centrum för normkritisk pedagogik. Vi vill även införa en lag mot den sexistiska reklam som befäster könsnormer.
Vi behöver även ta tag i och motarbeta det utspridda näthatet, som är vår tids stora mobbingarena, genom att göra det enklare att utreda näthat. Vi vill utbilda så kallade nätvandrare som är vuxna som stöttar unga på internet.
För att förbättra situationen för de unga som redan mår psykiskt dåligt vill vi avsätta mer resurser för att bygga ut så kallade mellanvårdsformer där kvalificerad behandling kan ges utan att inläggning på sjukhus krävs. Vi vill även att vårdcentralerna erbjuder mer samtalsterapi för att behandla lättare psykisk ohälsa och att anhöriga till unga med psykisk ohälsa involveras och görs delaktiga i utformningen av vård och behandling. Det är ofta människor runt omkring som har en avgörande roll för hur väl patienten kan tillfriskna.
Som kvinnor med höga positioner inom politiken födda på 60- respektive 90-talet utsätts vi också för höga krav från vår omgivning och vi har båda erfarenheter av att känna oss nästan kroniskt otillräckliga. Normer och krav finns förstås också i vår politiska vardag. Att prata om det, stötta varandra i kollegial ”#goodenough-anda” fungerar bra i det privata. För strukturell förändring behövs däremot en politik som prioriterar normkritik, satsningar för att förebygga psykisk ohälsa och stress bland unga och som i högre utsträckning tar den psykiska ohälsan bland unga på allvar.
Annica Hjerling, riksdagskandidat Stockholms län
Magda Rasmusson, språkrör för Grön Ungdom
Publicerad på Nyheter24.